Johans blogg

Jag har betvingat min fiende. Hallväggen med sina 5 lager tapet är död.

Ok, så här har det gått till. Glada i hågen började vi vår renovering med en tanke att skrapspackla bort strukturtapeten i hallen. Denna tanke räckte i en halvtimme, sen gav tapeten vika. Efter det så har jag (ja, här får jag nog ge cred till mig själv! Dock så har både S. men framförallt Mr Gunée gjort stora insatser) skrapat, vattnat, rivit, skrapat igen, sparkat, befallt, bönat på tapeten att ge vika. Igår gjorde den det!

Nästa steg undrar ni? Ja, det är väl att spackla upp den igen. Kan väl inte vara så svårt?

Det finns en bob hund låt som heter "Upp, upp, upp, ner". Bob hund var mina husgudar på ett nu ack så avlägset nittiotal. Jag lyssnar lite på dom fortfarande, kanske dock lite väl sällan. Thomas Öbergs texter kan skära som en smörkniv genom sommarvarmt smör ibland. Det är mycket "Upp, upp, upp, ner" just nu.

Upp - Ystad kommun är i en period av omorganisation. Det är rätt kul. Jag har en bild framför mig att när jag, lite bakis, kommer till jobbet den 1/1 2007 så kommer det stå folk i oranga västar och hänvisa oss till våra platser. Typ: Jaha, Johan Larsson du ska alltså numera jobba som dagisfröken i Glemmingebro.

Upp - S. och jag har varit tillsammans i ett år på måndag. Fantastiska S.! Jag älskar dig så mycket!

Upp - Fick nycklarna till vår nya lägenhet idag. Ojojoj, vi kommer ju gå bort oss på alla kvadratmeter. Man kanske skulle bygga upp något form avkommunikationssystem. Snören och burkar?

Ner - HIF-MFF 3-1

Ridå!

S. och jag har lite olika TV-approach. Detta yttrar sig ungefär så här:

Scenario 1 - Det finns inget på TV.
- Jag zappar tills jag ser någon form av fotboll. Detta kan vara Strasbourg-Lens i franska cupen eller ett sammandrag från Herning-FC Nordsjälland i Danska ligan.
- S. zappar tills hon hittar någon form av amerikansk dramaserie (typ OC). Hon har också en viss fascination för blå dramatiska långfilmer.

Scenario 2 - Det är en toppmatch i La Liga
- Jag ber om att få se matchen långt i förväg och börjar titta.
- S. går med på att se matchen, men börjar efter 20 minuter nervöst vrida på sig och slänga längtande blickar efter fjärrkontrollen. Efter 25 min säger hon: "Alltså finns det inget annat på TV?".

Scenario 3 - Det går en ganska trevlig film
- Jag somnar efter halva filmen.
- S. somnar efter halva filmen.

Se där vi kan ju enas!

PS! Jag älskar dig S.

Lördag, Lomma.

Sitter i ett hemtrevligt kök i Lomma och pustar ut. Har utsatts för en av mitt livs värsta bussfärder. Ungefär så här gick det till:

-5 min. Som vanligt aningen för tidig till utsatta tider. Utrustad med väska och en massa påsar. Än så länge känns det helt ok.
0 min. Bussen kommer. I tid faktiskt. Jag kastar mig på för att få en bra plats. Som van pendlare gör man så. Det gäller att komma före alla andra aningen mer ovana resenärer.
1 min. Stoppar i mitt kort. Börjar ana oråd, det är mycket folk. Tränger mig bak med alla mina påsar. Slår mig ner, orutinerat nog på solsidan.
4 min. Kungsgatan. Här kommer en av de största anstormningarna med förortskids jag någonsin sett. På mindre än en halvminut fylls bussen till sista plats. Jag inser att jag få försöka tränga ihop mig på en plats. Misstag.
7 min. Ett av förortskidsen upptäcker den lediga platsen. Han intar den med den attityd som anstår ett förortskids. Nu är jag upptryckt mot solfönstret med tre kassar i knäet och ett förortskid i direkt kontakt mot min högra sida.
7-24 min. Pina
24 min. Pelledamsvägen närmar sig. Jag funderar allvarligt på att inte försöka tränga mig ut, utan åka och vända i Landskrona. Dock fattar jag mod till mig och börjar ta mig ut.
25 min. Med 50 cent i iPoden börjar jag tränga mig ut. Tar upp påsarna som sköld. Bussen kränger, jag hamnar nästan i knäet på en medelålders dam (antagligen på väg till Bjärred). Efter en kraftansträngning a la Jimmy Nordin kommer jag fram till dörren och kastar mig ut.
28 min. Halvliggande på busshållplatsen.

132 = 666