Johans blogg

Lördag, Lomma.

Sitter i ett hemtrevligt kök i Lomma och pustar ut. Har utsatts för en av mitt livs värsta bussfärder. Ungefär så här gick det till:

-5 min. Som vanligt aningen för tidig till utsatta tider. Utrustad med väska och en massa påsar. Än så länge känns det helt ok.
0 min. Bussen kommer. I tid faktiskt. Jag kastar mig på för att få en bra plats. Som van pendlare gör man så. Det gäller att komma före alla andra aningen mer ovana resenärer.
1 min. Stoppar i mitt kort. Börjar ana oråd, det är mycket folk. Tränger mig bak med alla mina påsar. Slår mig ner, orutinerat nog på solsidan.
4 min. Kungsgatan. Här kommer en av de största anstormningarna med förortskids jag någonsin sett. På mindre än en halvminut fylls bussen till sista plats. Jag inser att jag få försöka tränga ihop mig på en plats. Misstag.
7 min. Ett av förortskidsen upptäcker den lediga platsen. Han intar den med den attityd som anstår ett förortskids. Nu är jag upptryckt mot solfönstret med tre kassar i knäet och ett förortskid i direkt kontakt mot min högra sida.
7-24 min. Pina
24 min. Pelledamsvägen närmar sig. Jag funderar allvarligt på att inte försöka tränga mig ut, utan åka och vända i Landskrona. Dock fattar jag mod till mig och börjar ta mig ut.
25 min. Med 50 cent i iPoden börjar jag tränga mig ut. Tar upp påsarna som sköld. Bussen kränger, jag hamnar nästan i knäet på en medelålders dam (antagligen på väg till Bjärred). Efter en kraftansträngning a la Jimmy Nordin kommer jag fram till dörren och kastar mig ut.
28 min. Halvliggande på busshållplatsen.

132 = 666